AVUNDSJUKA!!?? SVARTSJUKA!!??
AVUNDSJUKA!! SVARTSJUKA!!
VAD ÄR DETTA SOM SÅ MÅNGA LIDER AV???
Det är ett stort ämne detta men ack så vanligt, jag har ställt mig själv, denna fråga? ja istort sett kommer man i kontakt med detta fenomen varje dag. Vad är detta ? är det fel på mig är oftast det som kommer till mig först.
Med tanke på att , man rannsakar sig själv först ,i alla fall så gör jag det, man vet ju att man kan göra fel men vad gör man när man kommer i samma situationer gång på gång,? ja då funderar man naurligtvis på vad ?, man själv kan ändra på. Det jag har lärt mig är att är man stark som människa vet man vad man vill, har man god självinsikt bra självförtroene,står man för vem man är, kan man visa sin sårbarhet känna lycka , känna kärlek och se livet i helhet.
Då är man helt enkelt ett hot, man upplevs som konstig, flummig m.m jag skulle kunna räkna upp hur många ord som helst, detta är en stor utmaning att möta, men jag lovar när man kommit till insikt med detta fenomen så inser man att har vuxit som människa, detta har lärt mig att växa inifrån att inte låta mig påverkas av andras problem.
Det är ju så att de som lider av Svartsjuka som i sig är exploderande, avundsjukan är mer under ytan mer smygande,detta är på känslomässig grund och relaterar till många olika kategorier.
Svartsjukan bygger på rädsla att förlora nånting/någon som betyder mycket för en.
Medans avundsjukan är av den sorten att man vill ha nånting som någon annan har, avundsjuka är en känsla av olust över att onte vara delaktig av någon annans förmån blandad av missunsamhet.
Avundsjuka riktas mot den man vill vara men inte är,medans svartsjuka riktas mot den man älskar, och inte vill leva utan.
Jag har upplevt båda sidor , jag har tvingats att beprövat båda dessa sidor, varför??? ja det undrar jag, men jag vet!!.
Jag är mig själv
Jag är i dag glad att jag går igenom och har gått igenom det jag har erfarit, det har gjort att jag ser livet och lever i nuet, det har gett mig min erfarenhet och kunskap. Det som oroar mig är att det är så många människor som går miste om sitt eget liv, genom att slänga bort onödig energi på att inte lära känna sig själv, utan dom projicerar sina egna problem och skapar sina egna begränsningar av att vara allt annat än sig själva.
Människor måste börja se till att mentalt jobba med sig själva, börja se livet.
Jag vet att det skrämmer många att se sina egna mörka sidor, det som är faktum är att, dessa sidor bör inte förnekas gör man det det är då man kommer att leva med, avundsjuka och svartsjuka i stället för men kärleken och livet.
Så jag är stolt över mig själv att jag valde livet och kärleken, min tro är att fler och fler söker sitt hjärta och går mot ljusets riktning. Min sårbarhet låter jag bli min styrka och för det behövs ett enormt mod, känslor vad vore livet utan denna krydda?Kryddor är till för att användas så också känslor .Plockas dom bort blir livet destruktivt och då blir man sjuk.
Det som måste ske är att man ska inse att tanken styr en väldigt stor del av oss,tanken gör underverk,för att hantera dessa fenomen så bör man skapa sig en god självbild om sig själv och det innebär inifrån själen annars når man inte framåt .Det är en lång resa så, man bör sätta igång direkt.
Detta är ett stort område så jag kommer att komma tillbaks till detta ämne,fler gånger.
Jag vill säga! Ni som lider av detta våga börja ett nytt liv, börja leva det kommer att vara smärtsamt att möta sig själv!
Men jag lovar ni kommer att ställa er frågan Varför har jag inte gjort detta för länge sen,varför valde jag bort livet. Livet är för kort för att missunna andra för det som,de själva skapar.
Börja skapa erat eget liv !,och lev i harmoni, var i nuet.
Kan man inte se sig själv
Kan man inte älska sig själv
Kan man inte se det goda i en annan människa
Kan man inte vara ödmjuk
m.m
Kan man inte acceptera sig själv
Kan man inte respektera sig själv
Hur i hela friden ska man då kunna se och möta en annan individ?
Lova dig själv!
Lev ditt liv som det skulle vara det sista!
MVH MIA
Du har så rätt i det du skriver. Tyvärr måste jag säga att jag själv skulle behövt lite mer av den varan då jag nog har tolererat för mycket i stället. Att vara snäll och förlåtande kan väl vara bra men kanske inte hur mycket som helst.