Nytt År
Jag vill börja med att skänka en tanke till mitt lilla troll Luci som jag bestämt mig för att sälja, det gör ont i mitt hjärta samtidigt som jag vet att det är helt sätt eftersom jag inte har tiden till henne, det gör ju inte saken bättre när min yngsta son kommer och säger , men mamma tänk om dom inte tar hand om henne vad gör vi då?
Vad säger man när 6 åringar till och med funderar. det är bara att gilla läget. och låta tron på att detta är det bästa.
Tiden kommer att behövas till mina hingstar Haleggur och Jötunn med fler så sysslolös det är man inte.
Det som är värst av allt är att först ska jag genomlida en operation och konvalecens som igenteligen kommer helt olämpligt med tanke på att det mesta just nu är tung jobbat hagar som inte funkar bära vatten hinkar som fryser m,m och så måste man vara beroende av att anlita och tjata på andra människor om att dela detta ansvar.
Men min tro och förhoppning är att dessa människor vill ta del av detta för att de vill, och inte för att de måste.
Jag har slitit som ett djur detta år som gått men det är det värt, vad gäller hästarna men än är det tuffa månader kvar innan betena börjar komma och hagarna fungerar, det som man kan se är att det är ljusare längre ovh det är skönt. Nu är det bara att fylla sina dunkar och fara till stallet.
EN NY DAG I LIVET
En ny dag blir det alltid har jag märkt trots att det känns som
Ena dagen är det kaos nästa himmelskt,
att kunna bemästra detta är en konst har jag kommit på
det är som att måla en tavla, man börjar i ena änden som man tror skall bli på ett
visst sätt, men när man kommer dit så visar det sig att det var tvärt om.
Man möter människor som man trodde var goda, men visade sig vara onda
det jag är glad över är att jag bemötte detta för då kan jag ,
snabbt välja bort dessa människor som är så låga.
Det jag undrar är vad människor har för självinsikt igentligen?
I vissa fall ingen alls när man tror att man genom hot få det man vill.
Det den människan inte vet är att universum har sin egen lag som bara den rår över, och jag vet att är man ond
och hotar människor m.m så får man sitt straff, jag är stolt över att veta hur denna lag fungerar, det innebär att jag är en god människa för jag vill inte få det straffet.
Straffet i sin helhet är att man inte känner sig själv ,man är inte en lycklig människa man lever med
komplex och dålig självkänsla.
Jag vill vara fri och lycklig, det är det som dessa olyckliga människorna inte klarar av.
Med en stor respekt inför livet
MIA
INGEN ÄGER MIN TID
Hej jag skulle bara vilja framföra en mening, som passar mig väldigt bra och det är att, ingen äger min tid endast jag äger min tid och mitt liv, sen kan det missvisas ibland men det är den människans tolkning, min mening med att såra någon är alldrig min mening.Men har man mycket i sitt liv .Och loever det livsom jag gör så vet inte jag vad man skall säga?
Jag lever livet här och nu och tyvärr så ändras livet ganska fort i den tiden vi lever.
Att leva livet andligt innebär att leva i flödet i acceptans av förändring, och förändring är varje minut vi lever, kan uppfattas som att man inte håller vad man lovar m.m men om man ser efter lite djupare i sin själ,kommer man att hitta andra sätt att se det på. Just själva meningen med livet ständig förändring KRAVLÖS KÄRLEK
Det är just det att kärleken och den sanna vänskapen har inga krav det existerar inte, har man för mycket av krav i sitt liv så måste man jobba på det, man har inte hittat sin innersta kärna.
Man är otrygg i sig självt, man måste börja lita på sig själv i alla lägen , och livet är inte spikrakt som man tänkt sig utan tvärsom en enda stor läxa till att hitta sin själ och att kunna leva i harmoni med livet. Jag är stolt över att jag kan ta kritik och ge kritik och att jag känner alla sinnen jag är medveten om varför jag känner som jag gör ock det kan vara jobbigt, i bland undrar jag om det vore bättre att leva ikontroll och krav? Men nej det är inte livet då skulle jag inte lära mig min läxa och växa som människa. Jag vet att många människor ruskar på huvudet när dom hör vad jag gör hur jag gör ja det finns många sätt dom reagerar på. Men som ni vi alla där ute jag har ett stort hjärta som jag försöker dela med mig utav och förmedla livet och att visa att man kan leva sitt liv sm man vill. Det svåra med livets läxa är att förstå varför människor dömmer utan orsak, det är svårt när man skall räcka till och det är det enda man vill räcka till för hela livet,jag vet att de människor som kan leva i kravlöshet och ständig förändrin, eller full acceptans de människorna kan förstå mig. Titta på djuren på hästarna dom kräver att vi lever kravlöst och i harmoni med livet annars fungerar det inte så mina djur mina hästar är min styrka dom lär mig vad livet innebär vi har våran tid tillsammans men ingen äger tiden ingen äger mig, den som tror sig äga mig eller tiden den ser inte livet. Den dagen som är min sista så vet jag att jag gjort mitt bästa för att visa ljusets väg det gäller bara att dom som lyckats se det ser livet, men än är det mucket kvar som skall göras.
VARFÖR?
Jag tror att den dagen man slutar bry sig slutar tänka kritiskt ja, man skiter i allt ihop. Då tror jag att man lämnat sin ödmjukhet på botten och blir precis som dessa människor man blir iskall, har kommit fram till att jag kan inte släppa min ödmjukhet jag vill inte vara som dessa människor som inte kan acceptera och respektera, för dessa människor är ganska fattiga. Jag är hellre själv och väljer vad som ska beröra mig.
Det som är svårt i detta är att man vill hjälpa man vill se andra lyckas jag har inte problem med det, det jag då undrar är varför vill inte dessa människor se mig lyckas??
Jag inser mer och mer att jag blir bara mer och mer känslig,men varför känns det som att nått försöker stoppa mig?
Ibland tror jag att det är jag själv som det är fel på. Men efter djupare eftertanke så inser jag att det är andra människors projiceringar som jag brottas med, och det tar för mycket av min energi som skall räcka till mitt liv.
Så när skall man bli snäll mot sig själv och inse att min styrka är min svaghet. Det innebär att det inte är konstigt att man blir så påverkad och sjuk när man väl är där nere, eftersom att vara stark är att vara berikad av stor ödmjukhet, och det innebär att man inte är fördömmande utan ,man är levande.
-titta på djuren det går inte att lura dom hos dom måste man kunna se sin svaghet som hör ihop med styrkan och tillsammans betyder ödmjukhet äger man detta så ska man bli varse om vad djuren förmedlar jag vill påstå att djuren kommit längre i sin utveckling än människan.
Titta på min Jötunn här om dagen när jag var hos honom så talade han om för mig att jag är din vän men du måste våga se din storhet, ja vad säger man när han kommer och ställer sig med sitt huvud precis så nära att kommunikationen bara flyter, denna kille är väldigt känslig och han representerar FRIHETEN det säger mycket.
Mina häster representerar FRIHET MOD STYRKA jag vill säga att detta ihop betyder kravlös kärlek dom vill förmedla detta och man måste våga se och känna detta. Detta är inte utbytbart detta är livet.
Så varför?, jag vet jag, känner allt för mycket. Det kanske är så att har man valt denna väg att vandra, den mediala den öppna vägen, ja då kan man inte sluta känna sluta bry sig. Men man måste samtidigt förstå att så många människor inte vet bättre dom är på en helt annat plan . Kanske det som är så svårt kanske därför det är meningen att umgås med likasinnade som förstår utan ord utan konflikter människor som valt att leva.
Kan först dessa människor som lider av kontroll och stänger av det dom inte vet är att dom missar så mycket i livet, för livet innebär känslor och utmaningar bra och dåliga, men jag trots all byter nog inte livet i nuet mot kontroll och att bli styrd.
Nä så här är det,människor har ätit på mig dom har jagat mig dom kränker mig dom repekterar inte mig dom hånar mig, varför? Dom är rädd för mig och styrkan är ett hot eller rättare sagt mitt ljus lyser för starkt och det är på väg att slockna.
Tänk ett brinnande ljus vilken styrka vilket ljus, ett enda ljus kan lysa upp ett helt rum. Lågan blir ibland större ibland mindre men det lyser, men så helt plötsligt blåser det och det blir oroligt lågan vet inte var den skall vara det blir hit eller dit ett brinnande ljus behöver vindskydd och lungn och ro kan man ge ljuset det skall man få skönja dess styrka dess ljus
STALLET
Ja äntligen har jag hittat ett stall eller rättare sagt ett stall som håller på att växa fram, efter många tvivel och funderingar så äntligen. Kan det vara möjligt tänker jag att det finns människor som vill hjälpa av ren välvilja?
Många gånger har jag tvivlat, men har börjat våga tro att världen inte skall besegras av det mörka. Det innebär att
man måste börja välja vilka människor man ska ha i kring sig, min dröm håller på att gå i uppfyllelse i och med att jag ska få ett eget stall att vara i och som mina vänner vill dela med mig, dom är trots allt inte så många men det är desto mer kvalite på dom vännerna.
Ja vad säger man när viljan är stark men kroppen sviker? har funderat mycket på varför jag blivit så slut för i vanliga fall så är jag den som är mest allert.
Jag har kommit fram till att det är inte så konstigt, det sa min doktor oxå. Och det är att om man har människor som lider av våran största sjukdom som är AVUNDSJUKA SVARTSJUKA . Har man för många sådana kring sig så blir man sjuk.
Fick känna på den mörka avunsjukan i går och att det var så tydligt kunde jag inte fatta men fick lov att inse fakta.
Detta är en människa som ska stå mig väldigt nära, och då tror man att dom vill stötta och dela glädjen tillsammans men tänk vad fel man kan ha. Och tänk vad ont det gör, inte konstigt att man blir sjuk, denna människa ville bara tala om vilka fel som finns i detta stall m.m tänk på att avundsjukan kan slå till tänk om du blir bestulen bla bla bla.
Men tänkte jag kom med något nytt, allt detta har jag redan prövat så jag vet redan hur det känns. Men att få känslan av att bli hotad är inte roligt och framför allt inte av de som ska stå en nära, i bland undrar jag hur mycket man skall stå ut med hur ska man behöva vara ska man behöva bli så ego trippad så kall att man bara ber människor flyga och fara?
Själv vill jag bara leva mitt liv och vara den jag är!! Den som inte vill dela det med mig kan jag inte leva nära så enkelt är det säger man,
Tänk att känslor kan göra så ont!?
Fånga Dagen
FÅNGA DAGEN!!
Ja vad säger man det första som jag läste i morse var just, fånga dagen. Jag ställde mig den frågan hur ska jag kunna fånga dagen, den går ju så fort. Men så slog det mig att fånga dagen innebär att vara i nuet det som vi gör allt för ofta är att vi flyr dagen.
Ja sen kommer man inte undan från allt som cirkulerar i ens liv, kom att tänka på en upplevelse sen jag var liten ungefär 8 år, i mitt liv eller min fantasi kalla det vad man vill men då önskade jag mig ett stall fullt med hästar det jag inte visste då, är vad jag vet i dag. Det började med min gentleman Djarfur.
Sen kom hingstarna som en ny väg öppnades inser nog inte vilket kap jag gjort får jag bara ordning på dessa herrar så kommer det att bli bra, min Jötunn har för tillfället ingen man kvar men som vi vet så växer hår, men i mitt hjärta så känns det förfärligt. Men det löser sig fråga mig jag vet man skall bara inte tvivla.
Sen kommer vi till min andra flytt med Djarfur ja vi flyttar och flyttar en ganska konstig känsla, som lärt mig att bli trygg i mig själv. Jag inser att jag klarar mig själv. ibland kan man känna sig ensam men igentligen så är man alldrig ensam för litar man till sig själv så finns det inte någon anledning till att vara ensam.
Man blir fostrad till att möta nua möjligheter och att plocka tillfällena när dom kommer. Ja nu har jag flyttat Djarfur så för tillfället s är hanb ensam i hagen, det gör så ont i mitt hjärta att han inte har någon kompis. Så hur löser man detta då, jo man tittar på hästnet och det bara löser sig där fanns han den lille rackaren som bara flöt in i hjärtat, en svart liten shettis som är körd riden mycket i skogen och klarar av stora beten.
Hör och häpna han fanns i Dalarna på köpet så vad flyger in i huvudet. Ja ni kan ju bara gissa, en kopia av Djarur kan man inte motstå, barnen kommer att bli förtjusta inte bara mina barn alla syskonbarnen Anders syskonbarn Erikas syskonbarn L-E syskonbarn och mina syskonbarn.Och grannarnas barnbarn det blir strlålande.
Inte nog med detta dert kommer troligtvis en till hingst inom kort!!! Vad vill jag säga med detta? Jo jag är lyckligt lottad som träffat dessa människor och att jag fått möjligheten till att uppleva detta som för mig när jag var 8 år var en vision en dröm, som idag när man börjar närma sig 40 får låta komma till liv, det kan man kanske kalla fånga dagen vem vet!
Jag vill tacka alla människor nära och kära och mina sanna vänner för att ni vill dela detta med mig detta fantastiska liv med hästarna som skänker livet dom ger oss möjligheten att fånga dagen och nuet, alla dessa fantastiska kort som Göran tagit på mina hästar är till stor nytta för mig eftersom jag jobbar med kommunikation, när jag ser korten så talar de sitt språk, så ja en häst blev 3 hästar och med A och Erikas hästar så blir det nog6 innan det blir klart och det jag tycker är fantastiskt är att delar detta med varandra.
Detta resulterar nog i att vi måste anlita hästskötare!!? Vi får se när nästa morgon börjar ta vid.
FÅNA DAGEN INNAN DEN FLYR
MED STOR KÄRLEK TILL LIVET
MIA
optimalt
Han är så tillmötesgående och samarbetsvillig tänk vilken häst jag har han är klockren i sitt sätt att vara lättlärd är han oxå,traven som inte funnits finns och en vacker sådan nu är det inte långt kvar till att jag skall kunna tävla fyrgången med honom.
BARNET INOM MIG
Barnet inom mig!!
Ja vad säger man om sitt innersta barn eller ska man kalla det barna sinnet, det sägs att man skall vara rik om man lyckas bevara sitt barna sinne? Själv tror jag på det men att det ska innebära att man blev eller blir så dömd av andra hade jag ingen aning om skulle bli så stort.
Det har resulterat i många nya smeknamn de senaste åren det sista är barn rumpa det sägs att jag inte kan kommunicera att jag inte lyssnar och att en sådan barnrumpa som jag finns har dom alldrig mött. Detta har jag naturligtvis analyserat med tanke på att konstigt nog har jag betyget MVG i psykologi undrar hur det gick till med tanke på att jag inte lyssnar.
Åter till analysen som jag vet så kan dessa människor inte se sitt inre barn att det är viktigt att bevara alla sinnen tänk er som tex ett äkta leende kan bara komma från en människa som ar fri från rädsla och helt närvarande i nuet ett äkta leende finner man bland annat hos det fritt lekande barnen.
Då är jag glad över när jag kan tillåta mig att vara i nuet och välja att vara i det tillståndet, då kan man känna den stora fria lyckan. Om jag kan visa mitt sanna äkta leende så har jag kommit långt.
Då inser man hur många människor som har det svårt och som är bittra i sina liv, dom har stängt av sina liv de lever i enbart förpliktelser och de människor kan inte kommunicera det vet jag, så i detta fall av att få smeknamnet barnrumpa tar jag som en stor eloge det bevisar att jag lever mitt liv, och det är endast avunsjuka på att jag klarar av det.
Jag vet att man håller sig ung längre ,och livet är ju ganska kort så det gäller att leva det. Jag är övertygad om att en människa som bär på stor rädsla kan inte ge ifrån sig ett äkta leende så därför förstår jag att det kan kännas i kroppen när man ler, det kan bli en tryckt stämning och man tror att problemet ligger hos sig själv, men leendet kan vara svårt för en rädd människa att möta det finns sån kraft iett äkta leende.
Leendet talar sitt eget språk det är en pålitlig singnal som tolkar hur människan mår, varav att man läser av människan ganska snabbt.
Människor är rädda för att visa sin storhet att visa vad dom kan och vill den gammla jantelagen skall följas annars skall man dräpas, den säger (Du skall inte tro att du är någon) Jag vill mena att det är precis tvärsom man skall visa vem man är man skall visa vad man kan och vill, det har gjort att jag fått mina smeknamn men kärt barn åter till detta med barn det förföljer mig ser det ut ja var var vi? Kärt barn har många namn så jag får se det som så att människorna i sig är avunsjuka dom vill vara som mig? Men dom kklarar inte av det.
Varför klarar dom inte det kan jag undra ? Jo dom är rädd för sig själv dom ser inte sitt inre barn dom vågar inte se sin sårbarhet, och dom kan inte le.
Titta på mina kort när jag och Djarfur senast fotade dom talar i barnets tecken, när jag ser dessa kort blir jag så lycklig för jag ser att jag kan bevara mitt bana sinne, jag önskar fler kunde våga möta sitt inre barn och sluta påverkas av alla rädda människor, mitt liv äger jag själv och den frihet jag känner kan ingen ta ifrån mig.
När man känner vinden i håret och ser himlen som är blå, kan man känna vinden smeka genom själen, sätter man ihop det med sina hästar och naturen så är det opptimalt. Mina hästar låter mig bevara mina sinnen dom låter mig växa och vara i total frihet, dom har lärt mig att hitta innersta barnet inom mig och det tänker jag behålla, man säger att man ibland hittar en pusselbit och jag har funnit en.
När jag kan se min egen storhet först då kan jag se andras, så då förstår jag att man upplevs konstig, eftersom jag ser min storhet och i många möten möter jag människor som inte ens ser sig själv inte undra på att det blir som det blir, det innebär att det blir en chock för dessa människor och andra sidan dom ser mig inte alls.
Då går det inte att kommunicera för att det skall fungera så måste det finnas en givare och en mottagare, finns det bara en av dessa kan man lika gärna lägga ner det hela och spara sin egen energi.
Att se min storhet är inspirationskälla för mig ,den gör att jag utvecklas och vågar möta mig själv.
Det sägs att egot inte vill att man ska utvecklas egot står bakom alla projektioner, egot vill inte att man ska uppleva lycka egot vill alldrig ditt bästa, egot säger att det är någon annans fel skyll ifrån dig så mycket du kan det är inte mitt fel, egot trivs i konflikter egot sätter stopp för det inre barnet och din ytveckling, vad vill jag säga med detta jo lider man av denna sorts ego då är det illa och det gör inte jag däremot är det många jag mött som lider av denna sorts ego ett ego som manipulerar och sårar.
Ego som inser att hjälper jag andra så växer jag själv kan jag lära ut från mitt ego tillandra så växer jag, om jag använder mig av egot på ett sådant sätt så kommer man att lyckas nå sina mål det är positiv ego.
Den andra sortens ego är negativ och destruktiv den vill slå ner en människa inte är denna ensam heller många gånger detta ego har en kompis som heter avunsjuka svartsjuka vid sin sida och det blir bara en mörk ego i det hela.
Så kan man använda sig av den ljusa egot så ska man vara lycklig för då vet man att man är under ständig utveckling.
Mitt liv hoppas jag få leva i ett äkta leende och total frihet, jag hoppas mina ögon får lysa som himmlen
TOMHET
Tomheten gör sig till känna, vad gör man då?
Ja vad ska man säga när man känner endast en stor tomhet inte vanligt när det gäller mig, jag skulle inte behöva känna tomhet undrar just om det andra människors tomhet jag känner. Mitt liv är annars ganska fullt med känslor och sysselsättning, med bla problemlösningar som kan göra en galen, tror att det kan kännas som tomhet. När hjärtat känner tomhet och man känner sig maktlös över sig själv då är det lätt att man hamnar i kaos.
Jag hamnar många gånger i kaos och stannar naturligtvis upp och rannsakar mig själv, i mitt fall är det att jag vill så mycket jag ser inga problem och det i sin tur blir, ett problem med tanke på att man möts av andras rädslor, jag vill mena att där blir det svårt för har man kommit lång bit på väg i sitt medvetande så kan man inte alltid förstå att människor styrs av sina rädslor så enormt. Visst ska man känna rädsla men det får inte styra ens liv.
Min rädsla är min medvetenhet jag vet oftast svaret fast det kommer sen, det kan kännas tungt man är liksom ett steg före hela tiden, känslan av att möta sin utveckling kan vara skrämmande. Det beror på hur fort man utvecklas den här sista tiden har gått lite för fort för mig jag möts varje dag av vägledning som talar om hur min utveckling bör vara, man får väl gilla läget och följa sitt flöde. Men det är inte så lätt som man tror.
Min tomhet gör mig igentligen starkare med tiden det innebär att jag måste möta min innersta kärna och möta mig själv, jag blir starkare med tomheten så igentligen skall jag tacka min tomhet för när den börjar fyllas på igen så har jag mer erfarenhet i grunden. Jag har insett att i slutändan så har det hela med att man skall inse vem man är, det är skrämmande men i tomheten kan man hitta vägar att följa som bär en lättare fram den väg som är lättast men så svår att följa det är hjärtats väg, den är spikrak men gör mest ont. Konstigt eller hur?
Den som inte har prövat på så tycker jag att ni ska pröva att möta en häst, en häst bemöter tomheten det kravlösa och sanna, hästen bemöter båda sidor i ens själ dom berör hjärtat på olika nivåer och vet ni man möter sanningen det går inte på något annat sätt att möta en annan själ en själ som berörs av kaos och harmoni.
Detta har jag bara skrivit rakt ut vet inte om det igentligen har nått samhörigt innehåll! men just nu känns det som att jag bara skall skriva detta Kram MIA
SEN KVÄLL
Ja som vanligt springer klockan alltid iväg, det innebär att jag åker till mina hästar ungefär 22.00 på kvällarna
för mig är det inget konstigt, det som gör mest ont är att till Djarfur känns det som att man inte får åka till vilken tid som hellst, så jag bestämde mig för att åka ner till Jötunn och Halleggur för att bekanta mig ett steg närmare.
Jag tycker att det är viktigt att bekanta sig i lungn takt och läsa av dem som individer då får man ett bättre ledarskap i slutänden. Jag hämtade upp min far på vägen så han var med ner till killarna, han sa så här.
Ja du kölla jag tycker att dessa islänningar är ärliga och riktiga hästar, till och med jag vågar stå här helt orädd,
och det är hingstar båda två, helt otroligt tyckte han.Jag har insett att dessa hästar har stor healing förmåga de har
kunskapen till att läka rädsla hos personer jag tänker på att L-E var rädd för hästar när jag köpte Djarfur.
Min far har varit livrädd för hästar min fotograf var rädd många fler har jag också stött på, men det har slutat med att ingen är rädd tvärsom.
Det tycker jag är fantastiskt och med tanke på att i detta fall är det övervägande män, inte konstigt hästen framkallar mannens rädsla, det tror jag beror på att hästen berör deras inre och de ser sin sårbarhet det kan vara skrämmande, inte enbart detta det kan bero på många andra aspekter.
Det som är det viktigaste är att människorna tillåter sig själv att läkas. Jag själv kan bara säga att mina hästar
det är för mig eviga vänner som gör allt för mig och oss ikring dem, jag tänker tillbaka på min och Djarfurs resa till idag det har varit tårar som berott på okunskap, som jag lät mig manipuleras till kunskap som jag ägde plockades inte fram förrän jag insåg. Däremot blir man alldrig fullärd utan behöver fortbildning hela tiden hela livet. Tack för den insikten det innebär att jag kommer att utvecklas som människa och som ryttare.
Den största delen av Djarfur och min resa har varit en enda kravlös väg, han öppnade mina sista spärrar tack Djarfur. Igår kväll när jag ock min far står nere i hagen så blir jag glad över att han säger lika som mig nästan taget ur munnen och det är, den där indian hästen han behöver du jobba lite mer med mer än med de andra.
tänk så rätt det var för det har jag kommit fram till, jojje som han kallas han har haft en svår uppväxt genom att han är för tidigt född, han skulle inte ha överlevt igentligen. Det säger ju allt för trots det är han vid liv och kommer att bli så fin tänk vilka gångarter han har, man kan inte klaga han är en sådan individ att han kommer att borra sig in i hjätrtat och där kommer han att stanna. Han är lite nervös utav sig men det blir bättre för var dag.
Han har varit låg i rang och fått slagits för sin mat, i örebro där dom var inhyrda hade dom inte det bra och tjejen som ägde stället har nog inte varit allt för snälla med dem, hellst vill jag inte uttala mig om henne för jag har inga ord som passar mer än det är synd att hon inte har ögon att se med.
I alla fall så ska det bli en rolig början,
bara vi får till det med stall och rundkorall m.m.
Himmlen pratade igår kväll den var så vacker, jag tänkte vad lycklig jag är som får se det här, jag tänker då på min far som mist sin syn och blivit av med halva livet ja då kan man inte klaga tänker jag.
Det man funderar på är hur upprätthåller man en livskvalite för honom, jag vet att det räcker med att hämta honom och åka en tur eller låta han följa med till hästarna så att han får lära sig använda sinnen som finns men inte används . Jag förstår idag att arvet att kunna kommunicera med djuren har jag fått utav honom och min gammelfarmor. Det är jag oerhört tacksam för TACK!!!
Nu ska jag försöka vila några minuter med tanke på att jag inte sovit en blund i natt idag ska jag börja ta itu med mitt nybygge på stall, som jag delar med Erika en sann vän. Kanske man skall anlita fler för jag vet att sanna vänner finns där ute det skall dom veta att jag vet.
KRAM
VISDOMENS ORD
utvecklingsplan som jag själv gör, den kosmiska lagen säger att man ska dra
till sig människor som är påsamma utvecklande nivå som jag själv är på som man kan utväxla
MVH MIA
MIA
Ja var börjar man , den senaste tiden har varit omtumlande. Jag har fått min undersköterske examen, tänk vad ett år går fort ,och tänk vad livet förändras man ser det med andra ögon. Jag inser att jag är lyckligt lottad över att jag funnit mina sanna vänner dom är väldigt få, men dom är sanna. många dagar är tunga så tunga att man tror inte man skall ta sig upp kroppen värker inombords och det enda man vill är att människor ser och accepterar att man kan må dåligt, jag ger mig själv en eloge över att jag är en överlevare jag tror på livet och att det skall levas. Hur ont det än gör.
Det är många saker som gör att man kan må dåligt kan ta som exempel, jag skall åter igen flytta min häst från nuvarande stall pga att jag står för min åsikt jag vågar stå emot, vågar inse fakta och sanningen har i min utbildning fått betyget MVG genom att jag är den jag är dom kan inte ha fel, mina lärare såg mig men jag undrar om dessa andra människor gör det, det dom ser är min sturka och det skrämmer och gör så ont i dem, jag kan bara säga till dessa människor att enda sättet är att våga se sig själv. Men dom vågar inte det, jag ska säga att jag vågar se mig själv.
Det jag vet idag är att det kan vara smärtsamt att inse sin styrka, samtidigt är det något jag alldrig skulle byta bort, min farfar John har varit borta några år, men han finns vid min sida varje dag kan bara säga farfar jag saknar dig här på jorden, men det är skönt att du finns hos mig du betyder så mycket för mig, tack för all din vägledning den vill jag inte vara utan.
Åter till min flytt med Djarfur han får stå ut med mycket, men han förstår han är en klok herre, jag har nu fått tag på en gammal ladugård som skall byggas om till tillfälligt stall där Marine och Djarfur skall bo tills Erika och Anders stall blir klart, kan bara säga att finns det änglar på jorden så är dessa två människor änglar . För mig som varit på vift ett par år med min häst så är detta som att komma till himlariket fast här och nu jag hoppas att detta blir sista flytten, jag hoppas att våran vänskap och vårat gemensamma intresse skall ge ett livslångt vänskap.
Det som är så fantastiskt är att man kan ha so roligt ihop , istället för som många andra gör dom gör det så krångligt och besvärligt helt i onödan. I helgen som varit så har jag mått så fantastiskt dåligt så idag när jag skriver detta så är jag så glad över att jag mår bättre och att solen lyser, det måste betyda att en ny början är på väg. Kan bara se det så jag är luckligt lottad över min nya häst Jojje och våran gemensamma häst Hagge.
Dessa herrar är så roliga dom är bröder men så olika som individer inte konstigt man är olika.
Det ska bli så roligt att se deras utveckling, dom har så fina rörelser vilken trav och tölten, ja vad säger man dom är bara två år! Hur ser det ut om två år? Ja jag vet att det är fina hästar vi köpt ångrar inte någonting, hoppas på lite bilder snart men det är jag inte heller orolig för därför att jag har proffs som fixar det.
Måste tala om att jag och Djarfur tävlat våran första tävling och fått våran första rosett men inte den sista, det är bara början, ja den hästen är för mig en gudagåva. Han kommer alldrig att lämna mig och jag kommer alldrig att lämna honom han är min vän för livet och han tillför något till alla runt honom en gammal vis själ är han.
VECKORNA GÅR FORT
Hej!
Vecorna går fort, det händer mycket i ens liv. I helgen som gått har jag varit och tävlat i Sandviken med min Djarfur, som gjorde det bra ifrån sig vilken häst jag har , och kompis som vill väl. Blandade känslor när vi insåg att vi gått till våran första final, som vi genomförde på söndagen. Det slutade med en 2a plats, då brast det för mig för då var känslan total jag var så lycklig och är så stolt och den känslan går bara inte att missa, när man också har människor kring sig som vill att man skall lyckas är det än mer opptimalt .Jag har även genomfört min utbildning och tar examen nästa vecka, det känns skönt nu kan man tillbringa den tiden man haft till studier till att, umgås med sina vänner och hästarna och till sig själv. nu kanske jag kan komma igång med träningen så att man inte låter som ett lokomotiv.
VI HÖRS SNART IGEN!!
MIN HÄST DJARFUR VILL JAG GE EN STOR ELOGE FÖR ATT
HAN ÄR EN GENTLEMAN! OCH MIN BÄSTA VÄN
MVH MIA
MIN NYA UTMANING ? ELLER UTVECKLING?
En ny vecka med massor av arbete, men roligt arbete kan man inte få för mycket av.
Vad ska man börja med ?
På lördag om en vecka så kommer jag att hämta hem min nya häst Jötunn, men det märkliga av allt är!! fast jag redan visste det var att det skulle bli två som skulle hem till oss i Söderås, eftersom Jötunn har en bror som är lika gammal som han själv , vill säga dom blir två år i år. Eftersom dom i sitt tidigare liv varit tvillingar så förstod jag att man inte kan sära på dessa herrar .Varav att min vän Erika, som jag ser det är en ängel i fysisk kropp vill dela detta med mig och dela ägarskapet på Halleggur kallad Hagge och att respektive vill delta det är enormt stort för mig och hästarna.
Kan bara medge att denna känsla trodde jag inte var möjlig att få vara med om, många har velat säga att de varit mina vänner, men menat tvärsom . Det är nog så att sanna vänner är som diamanter och dom är dyrbara och man har kanske inte råd att äga för många dyra diamanter vem vet? Jag har faktiskt lyckan av att ha en del dyrbara diamanter, och det klart man spar på dem som glimmar mest.
Mina djur är för mig otroligt stora guldgruvor, de bär på enorma skatter i sig själva, därför ska detta bli så otroligt roligt att få ta del av två hingstar som man får lära känna två nya själar som skall utforskas och formas, varav att jag och mina vänner kommer att utvecklas tillsammans. Jag tror att jag drömmer många gånger och är det så så vill jag inte vakna ur den drömmen. Detta år som gått sen jag började studera har det hänt så mycket i mitt liv som är positivt, för mig är det helt fantastiskt, jag tackar alla mina nya vänner för att jag fått möjlighet till att lära känna er. Jag tackar alla de gamla som lärt mig att se mig själv.
Detta år och denna utbildning har gjort mig så stolt och trygg tack, min vision av att skriva min bok om Djurkommunikationen och mötet mellan människan och djuren hästen är så fantastiskt när man vågar praktisera det.
Och det skulle fler behöva ta del av, jag tror att den kommer att börja formas under hösten, det är min önskan.
Vi får se när den är klar och vad väntar man på? Jag vet inte!
Det är väl bara att börja skriva tycker jag.
Ödmjukhet och ett öppet sinne är något man bör bemästra som människa för att få ett sant möte med sin häst, man måste kunna visa sina svaga sidor och se det som en styrka, och ite som så många tror är styrka genom att slå sina hästar, det är endast okunskap om det man håller på med och stora rädslor.
MIA
NU ÄNTLIGEN
KOMMER STRAX TILLBAKA
